Imponerende dyr!
onsdag 29. februar 2012
Filip og delfinene:-)
Jada, dette er Filip som svømmer rundt med delfinene. Egentlig var delfinarioet stengt pga ombygging, men jammen fikk vi ordnet det så at Filip fikk svømme med delfinene i dag! Gjett om han syntes det var gøy:-) Han svømte rundt med de en halvtimes tid, og de lekte med han og tok han med rundt. Utrolig!!!
tirsdag 28. februar 2012
Hallo der nede!
En gang til, Mamma....
Jakarta!
Da har vi kommet til Jakarta. Her har vi tenkt til å besøke ulike fornøyelsesparker:-) I dag har vi vært i Dunia fantasia. Masse karuseller og greier...
Helt topp barne-dag i følge Filip i dag:-)
søskenkjærlighet
Her vekket vi guttene halv fem på morgenen for å ta ferja, og så står de og holder hverandre i hendene:-)
mandag 27. februar 2012
Filip simmade med delfiner
Ute på öppna havet mötte vi en flock på flera hundra delfiner. Filip och Linda snorklade med dem. Så här nära var de kameran.
Syskonkärlek
Filip och Erik leker mycket bra. Visst bråkar de ibland, men mestadels är de de bästa vänner!
Religionen är viktig här
Banda är muslimskt. Annars ser vi mycket moskeer och kyrkor nästan bredvid varandra.
Vulkanen på Api
Vulkanen hade utbrott sista gången för 20 år sen, se lavan på bilden. Under vattnet var det en hel trädgård med koraller! Där hade det växt fort. Trodde alltid koraller växte långsamt, jag.
Underbara Banda Islands!
Då är vi tillbaka i civilisationen igen. Idag ankom vi Jakarta, via en natt i Ambon från Banda, där vi varit snart en vecka. Det är svårt att försöka beskriva med ord hur underbart Banda Islands är. Det är svårt att ta sig dit, och det är kanske tur, annars hade detta paradis snabbt blivit nedlusat med turister. Det är det inte nu, kan man tryggt säga. De enda vi träffade var enn holländsk grupp på 10 personer samt en Canadensisk familj med vuxna barn.
Vi ändrade ju oss i sista stunden från det vi planerat till Saparua, en ö norr om Ambon, då vi hörde att stranden där inte var så fin samt att det var ganska lång väg till bra dykställen. Så kastade vi oss runt, köpte en färjebiljett med Pelni till Bandaneira, huvudorten på Banda-öarna. Det var en färja på storlek med Tysklandsfärgorna hemma; ingen liten träbåt det nej. Man har ju läst om icke sjödugliga båtar med för många människor ombord som går ned här i Indonesien. Men när det är sagt, så kommer jag till just - många människor. För det var inte bara vi som skulle dit, inte! Ordet kö har fått en annan betydning nu. Kön var lång och alla trängdes i värmen med massor av baggage. Vi med våra två resväskor a 25 kg... Så skulle allt bäras - och helst också ungarna så att de inte blev nedtrampade - upp för en brant trappa. Så kom vi in i 3. klass. Folk slogs om platser på golv och bänkar, precis överallt. Resan skulle ta sju timmar och starta kl 17. Nu var båten försenad och skulle inte gå förrän kl 19.30. Alltså framme mitt i natten på Banda. Vi fick till slut tryckt oss väg opp ett par våningar, så att vi kunde lösa ut nyckeln till den lugaren vi hade bokat. Vi såg bara ett par kackerlackor inne hos oss, men när vi skulle gå av såg vi hundratals krypa opp och ned för väggarna ute i skeppet. Det är vid såna tilfällen man sätter stor pris på att man bor i Norden. Väl framme blev vi mött av ägaren till hotellet vi skulle bo på, till trots för att klockan var närmare 4 på morgonen! Sen blev det fyra hela dagar med dykning på olika ställen runt Banda-öarna. Vi hyrde en hel båt med kapten och dykinstruktör och lunch med kaffe för hela familjen för 1 miljon rupieh, ca 750 kr per dag. Detta inkluderade då tre dyk och utrustning!!! Vi turades om att dyka, och det fungerar bra. Sikten i vattnet var den bästa vi någonsin sett, troligen 50 m. Det var nästan lite farligt, för plötsligt var man på nästan 40 m djup, och det ända som sa oss det, var att knapparna på kamerahuset blev svåra att trycka på pga vattentrycket. Och dykdatorn då så klart. Men det var ljust som om vi dök på 10 m djup i Thailand!!! Korallerna var färgsprakande som väntat, men det var på sina ställen lite fisk och andra djur. Vi tror att de har fiskat med cyanid för inte så länge sen. Tala om kortsiktighet!!!
En av dagarna på båten träffade i på en flock på flera hundra delfiner. Linda och Filip hoppade i vattnet. Filip simmande flera hundra meter från båten ute på öppet vatten utan att se sig om ens. Efteråt fick jag veta varför... Han, och sen Linda, hade simmat tillsammans med delfiner på mycket nära håll. Han såg dem nästan hela tiden, och han var helt i hundra när han kom opp. Han pratar fortfarande om de även om det snart är en vecka sen! Linda fick filma de med undervattenskameran. Annars har Filip och Erik också sett flera stora Napoleonfiskar, enorma muränor, sköldpaddor, stim med bumphead parrotfish när de har snorklat. Det är många som måste göra många dyk för att se sådana fiskar!!!
Nu skall vi ha två hela dagar i Jakarta, och de skall vi fylla med ting för barnen. Vi bor nu på Mercure Hotel mitt i Ancol, som är motsvarande Disneyland. Här är också akvarium och delfinarium mm. Hotellerna vi bor på arrangerar hämtning och bringing av oss på flygplatser. Det är inte svårt för dem att hitta oss, för här är inte många europeer:-)
För de som måste undra går min läsning av medicinsk facklitteratur bättre än vad jag vågat tro. Har läst en hel bok biokemi och snart en halv bok genetik!
tirsdag 21. februar 2012
Vi reser till Banda Islands
Vi har ändrat lite på våra resplaner. Vi reser inte till Saparua, men till Banda Islands idag från Ambon. Vi tar en färja kl 17 som är framme vid midnatt. Så blir vi där till söndag 26 då vi tar samma båt tillbaka, för att flyga till Jakarta 27 feb. Banda Islands är paradisöar men världsklassdykning.
Vi har det jättebra. Där vi är nu är inte många turister. Det kan vi inte riktigt förstå. Det är otroligt fint här. Människorna är snälla och hjälpsamma, många pratar hygglig engelska. Allt är väldigt billigt. Jag tror nog att detta kan bli det nya Thailand. Vi får se. Dykningen har varit helt otrolig. Superklart vatten och sprudlande med liv överallt. På ett och samma dyk här kan vi se alla sakerna vi har sett på 50 dyk i Thailand!
Jag vet inte om vi har internett dit vi kommer nu de kommande 5 d. Man skall aldrig säga aldrig. Vi trodde ju inte de hade här heller. Till och med i de fattigaste byarna, där folk är som benrangel och knappt äger trasorna de har på kroppen, har alla mobiltelefon med kamera... Världen är konstig.
Och på bilden ser ni Colleman shrimps, inne i en Fire Sea Urchin.
søndag 19. februar 2012
hytte ved sjöen...
Sikkert muligheter til å kjöpe denne!!!
Dagens fangst...
Her er Filip klar til å fange dagens fangst av krabber, fisk, skjell, skrot, steiner og annet han måtte kommer over på sin vei:-)
Filip henger med...
Skal du väre med så heng på!!! Filip utforsker alle mulige måter man kan turne rundt på en båt på...
Abonner på:
Innlegg (Atom)